Vi lär våra barn från början

Min äldsta dotter har alltid varit väldigt förtjust i en bok som jag nu läst för henne många gånger och som jag nu även börjat läsa för hennes lillasyster. Boken heter The little Engine that could. Den tycks inte finnas att köpa på svenska nu, den gavs en gång i tiden ut under namnet Det glada blå loket, en bok som även min fru gillade som barn. Jag tycker om boken, den är lättläst och trevlig och självklart är det bra när barnen gillar den. Det är dock en liten sak med den som jag tycker renderar den en plats i bloggen. Det är både lite politiskt och lite intressant för amatörpsykologen som jag är. Ett tåg fyllt med leksaker, godsaker mm stannar och tar sig inte vidare. En leksaksclown, dockorna och nallarna ber då om hjälp från andra tåg som åker förbi. De första tre tågen, "Ett skinande nytt tåg", "Ett stort och starkt tåg" och ett "gammalt, trött tåg" refereras alla till som han. De tror för mycket om sig själva och kan inte tänka sig att hjälpa till. Det fjärde tåget däremot, "ett väldigt litet, blått tåg" (nåja, det var ju i alla fall inte rosa) däremot, refereras till som en hon, anser sig blygsamt nog inte vara tillräcklig för uppgiften och känner stort medlidande för barnen som riskerar att inte få sina leksaker och godsaker i tid. Känns könsrollerna igen? Visst, vi kan ursäkta oss med att det är en gammal bok, för så skriver väl ingen nu för tiden? Och det är väl aldrig så att gamla böcker ofta hänger med länge? Den andra delen, den som tilltalar amatörpsykologen i mig, den del som gillar motivationspsykologi särskilt, noterar hur frågan ställs om hjälp till de fyra tågen. De tre första, de som sedemera säger nej, får alla samma fråga; "skulle du inte kunna tänka dig att..". Det fjärde tåget frågan "skulle du kunna tänka dig att..". En liten skillnad kan det tyckas, i våra hjärnor är dock skillnaden enorm. En fråga som innehåller negation får i mycket större utsträckning ett negativt svar. "Du vill väl inte har mer kaffe?" antyder att det bästa vore om du håller med och inte vill ha mer kaffe, vill du det är du lite besvärlig. "Vill du har mer kaffe?", nästan samma fråga, antyder att jag nu erbjuder dig mer kaffe. Tror ni att det gör skillnad på svaren beroende på hur frågor ställs? Absolut! Glöm inte det. Vi påverkar vår omgivning mer än vi tror och genom att vara medvetna om hur vi använder språket kan vi påverka. Inte minst våra barn. Tänk vilken skillnad för skoleleven som för höra "Det här kan väl du?" istället för "Det här kan väl inte du?". Alla kan göra skillnad, det gäller även dig! Och vet du när du kan börja göra skillnad? Just nu!