Ett stort steg (känsla)

Idag tog jag ett mycket spännande steg på min väg till USA. Jag har nyss haft möte via Skype med en person som är kampanjledare i Philadelphia. Jag har fått lite svar på hur det kommer att se ut närmare valet när jag är på plats och framförallt så har vi gått igenom saker som jag kan göra fram till dess (förutom att läsa på mer, hålla mig insatt i frågorna som är aktuella osv). Jag fick en genomgång av ett webbaserat verktyg de använder för aktiviteter och det var väldigt inspirerande. Jag har sedan tidigare besökt nationella Hillary-kampanjens telefonverktyg och jag fick då en känsla av att det var utvecklat på ett sätt som gjorde mig motiverad att börja ringa på en gång. Jag hade dock inte möjlighet att faktiskt göra det då och jag ville invänta det möte jag nu haft.

Med det mer specialiserade verktyg som jag nu fick tillgång till kan jag engagera mig i kampanjen mer lokalt i Pennsylvania redan nu.

Utifrån de samtal och mailkonversationer jag haft den senaste veckan så pekar det mesta på att jag kommer att satsa på att vara i just Pennsylvania, förmodligen i trakterna av Philadelphia. Det är spännande i sig, jag har inte varit mer i Philadelphia tidigare än att jag spenderat ett antal timmar på flygplatsen där (och ett antal timmar på ett plan på marken där, vi fick inte lyfta pga snöstorm). Philly är femte största staden i USA och i storstadsområdet i och kring Philly bor runt 6 miljoner människor.

I förra valet vann Obama de 20 elektorsrösterna i Pennsylvania med mindre än 310 000 röster. Innan valet sa valundersökningarna att det var en trolig vinst för Obama och den slutade med ett så pass litet antal rösters skillnad. Idag säger undersökningarna att det är en ”toss up”, dvs i stort sett helt jämnt. Det låter som ett spännande ställe att vara på när det närmar sig.

Valdeltagande (politiskt, grundläggande)

I Sverige är vi vana vid ett ganska högt valdeltagande. I senaste riksdagsvalet (2014) valde 85.5% av de röstberättigade att avlägga en röst. SCB skriver på sidan om svenskt valdeltagande att en hög andel som röstar ”ses som ett tecken på att demokratin i ett samhälle fungerar ”. I senaste presidentvalet i USA var det 54.9% av de röstberättigade som faktiskt röstade, alltså bara lite drygt hälften. Som ytterligare jämförelse kan sägas att valdeltagandet i Brexit-omröstningen var 72.2%.

SCB noterar att valdeltagandet vid riksdagsvalen ökat i Sverige sedan bottennoteringen 2002 (80.1%) och beskriver ökningen i valdeltagande, ”[..] framför allt i grupper i samhället som tidigare röstat i lägre utsträckning”. Här jag ser en relevant jämförelse med USA. Enligt mig finns det, både i Sverige och USA, en tydlig tendens att kritisera sittande etablissemang (från framförallt SD i Sverige, framförallt Trump i USA) och skylla fattigdom och arbetslöshet på andra utsatta grupper (muslimer/mexikaner/invandrare). Detta tycks vara ett sätt att locka fram röster särskilt från grupper som tidigare uppvisat svagt valdeltagande. Det lockar i USA dock huvudsakligen vita och särskilt män, men missar andra fattiga grupper där Hillary är starkare i USA som african-americans (som i  Ohio uppges lägga 0% av rösterna på Trump), mexikaner och kvinnor.

I USA finns flera andra orsaker till lågt valdeltagande som finns inbyggda i systemet. Jag kommer i senare blogginlägg ta upp problemet med Voter ID (identifikation för att få rösta) och en fördjupning om det jag tog upp i tidigareinlägg, att valsystemet i varje delstat ger vinnaren alla röster, vilket gör att i många stater är det lätt att känna att rösten in är något värd.

Ett större valdeltagande i USA kan potentiellt hjälpa vilken som av kandidaterna. Om det är huvudsakligen fattiga, vita (och framförallt män) som ökar valdeltagandet, så tycks det vara en grupp som starkt gynnar Trump och hans retorik, medan kvinnor, african-americans och mexikaner i större utsträckning gynnar Hillary. Med nästan hälften av de röstberättigade som inte röstade alls senast finns det en enorm potential i dessa grupper och den som lyckas mobilisera sina grupper med tidigare lågt valdeltagande bäst kommer att ha en stor fördel. Och det är där volontärer kommer in, mötet mellan människor är den starkaste drivkraften att gå och rösta.

De är fler än två (politiskt, grundläggande)

Det är ett val mellan två kandidater till president. Det är Hillary Clinton för Demokraterna och Donald Trump för Republikanerna, i alla fall i nuläget. USA beskrivs ofta som att det bara finns två partier. Det finns dock många andra partier och kandidater, men eftersom valsystemet ser ut som det gör (framförallt winner-takes-all som gäller för presidentvalen), är det bara de två stora partierna som har en chans.

Jag uppfattar att det är två av de andra kandidaterna som sticker ut en del och som har en relativt stor mängd supporters. Det handlar om Gary Johnson för Libertarian party och Jill Stein för Green Party. Chansen att någon av dessa ska bli president vid årets val torde vara minimal, men ett ökat stöd i år kan ge chansen för dem att få större budgetar, mer tv-tid osv i kommande val. Svårigheten att få andra än de största supportrarna att rösta på dessa kandidater handlar framförallt om att ”en röst på Jill Stein är en tappad röst för Hillary” eller ännu starkare ”en röst på Jill Stein gynnar Trump”. De som tror på sin kandidat vill förstås se längre än detta valet och öka möjligheterna för mindre av ett binärt valsystem längre fram och många säger också att eftersom valet står mellan ”två dåliga” kandidater, vill de inte rösta på någon av dem och lägger därför hellre rösten på någon annan kandidat.

Förutom Stein och Johnson som utmanare, finns ytterligare en kandidat (Darrell Castle) som finns på valsedeln i mer än 20 stater och en stor mängd kandidater på minst en delstats valsedel. Dessutom finns, precis som det funnits i Sverige, möjlighet att skriva in sin egen kandidat på en blank valsedel (vilket, i USA, precis som i Sverige, lett till ett antal röster på Kalle Anka och andra påhittade figurer). Många delstater har, också precis som i Sverige inför valet 2018, styrt upp detta till att kandidater måste föranmäla sig för att rösterna ska räknas. Dessa kallas i amerikanska systemet för Write-Ins, dvs personer som du måste skriva in namnet på själv. Och det finns en stor mängd sådana föranmälda kandidater som inte kommer att finnas på valsedeln, men vars röster kommer att räknas.

Visst är USA, just nu, ett två-kandidatssystem eftersom bara någon av de två stora har en reell chans att vinna, men det finns andra kandidater och genom att många idag vänder sig ifrån de två stora kandidaterna, kan det öppna upp för att det ser annorlunda ut i framtiden.

Snabba förändringar

Väljarsympatier kan förändras snabbt. Det finns förstås en stor andel människor som röstar på sitt parti eller en särskild person alldeles oavsett vad som skrivs i media osv, men det finns också en stor andel människor som inte har en sådan stark uppfattning om ett parti eller en person, utan lyssnar på argument som framförs och bestämmer sig på valdagen. Det gör att alla opinionsundersökningar får ett grundläggande osäkerhetsmoment. ”Vad skulle du rösta på om det var val idag?” kan frågan vara formulerad när en opinionsundersökning genomförs. Och det är möjligt att den är någorlunda korrekt den dagen, men de allra flesta dagar är det inte val och kampanjandet och mediaskriverier kan skilja sig markant från den dagen till valdagen.

Även om valet i USA närmar sig, så är det 82 dagar kvar när jag skriver det här. Otroligt mycket kan komma att hända. Wikileaks har meddelat att de har mer material som allvarligt skadar Clinton, Trumps svängiga temperament gör att ledande republikaner gör planer för hur de ska hantera om han hoppar av och tusentals andra saker kan hända. Trump har tappat massor av stöd på sistone genom galna uttalanden som han gjort sig ganska känd för. Nyligen gick han i tal och på Twitter till attack mot en familj som talade på Demokraternas kongress om hur de förlorat sin son i krig och hur Trumps förslag gör att sådana som de inte ens skulle vara välkomna i USA. Det behövs inte mycket för att förändra opinionen ett par procentenheter och i vissa stater är det bara någon procentenhet som gör den stora skillnaden.

Ibland avgörs val av ett fåtal röster och jag hoppas att dessa röster utfaller till Clintons fördel och jag ska göra vad kan för att dra mitt lilla strå till stacken i höst.

Valet avgörs inte överallt (politiskt, grundläggande)

Valet kommer att handla om utgången i ett fåtal stater, även om det röstas i alla. Dessa swing states eller battleground states är där det mesta av fokus under valkampanjen läggs. Enligt siten Politico är det 33 av delstaterna som röstat på samma parti i de senaste fem presidentvalen. Att de gjort det är förstås ingen absolut garanti för att de gör det nästa gång, men sannolikheten är stor. Genom att alla delstater (och DC, som inte är en delstat, men har tre elektorsröster i presidentvalet) utom två (Maine och Nebraska) har ”vinnaren-tar-allt”, så finns det ingen anledning för ett parti att kämpa för att gå från 60% av rösterna, till 80% av rösterna, det blir lika många elektorer ändå. Och på samma vis är det ingen idé att kämpa sig från 20% till 40%. Får inte kandidaten flest röster, så är värdet noll.

Relativt folkrika Texas (38 elektorer) har i de senaste nio valen röstat på republikanernas kandidat och den allra folkrikaste, Kalifornien (55 elektorer), har i de senaste sex valen röstat på demokraternas kandidat och visar just nu i opinionsundersökningarna på en ganska stor ledning för Clinton. Baserat på historiska resultat och opinionsundersökningar, görs bedömningar av var det är viktigast att lägga sin energi i valet och just nu är det många som pekar på att valet avgörs i ett fåtal stater som Michigan, Ohio, Pennsylvania, Wisconsin och Virginia. Jag kommer att flyga från Sverige till och från Washington DC, men misstänker att jag inte kommer att kampanja där. I förra valet vann Obama med över 90 % av rösterna de 3 elektorerna i DC. På ömse sidor om DC ligger dock Pennsylvania och Virginia som bägge är swing states. Ganska sugen på att bege mig till Philadelphia, men det är ett bra tag kvar tills jag är där och mycket kan hända, så jag avvaktar, läser på och drömmer vidare.

Dags för politiskt äventyr

Under devisen ”ingen kan göra allt, men alla kan göra något” har jag bestämt mig för att göra något. Den 25 oktober åker jag till USA för att delta i kampanjen för Demokraterna och Hillary Clinton. Det är ett sätt att få uppleva händelsernas centrum när valet om vem som ska vara President under de kommande fyra åren i världens största ekonomi (beroende på hur beräkningen görs) och landet med världens starkaste militärmakt genomförs. Jag tror att även för en svensk är det viktigt vem som har ansvar för Ovala rummet i Vita Huset. USA står för nästan en fjärdedel av världens bruttonationalprodukt, vilket innebär att den påverkan USA väljer att göra på miljön är enorm, att handel över hela världen påverkas av vilka tullsatser USA väljer på importerade varor, hur USA väljer att involvera sig i olika konflikter kan påverka miljontals människor osv.

Jag är inte amerikansk medborgare och kan således inte avlägga min röst, trots att jag anser att valet kan påverka mig. Istället för att avlägga en egen röst, kommer jag att under två veckor kampanja för det jag är övertygad om är det bästa alternativet, Hillary Clinton och Demokraterna.

Det är lätt att få uppfattningen att det bara handlar om val av President, men samtidigt är det val till representanthuset där idag republikanerna har majoritet och för 34 av de 100 platserna i senaten. Även i senaten har republikanerna majoritet (54 av 100 platser) och av de 34 platser som det nu röstas om hålls idag 24 av republikaner. Och det hålls ett antal guvernörsval, samt ett stort antal lokalval.

Presidentvalet är förstås det som media är inriktat på och visst är det så att presidenten har en väldigt stor makt och ett ännu större ansvar, men vilka som styr i övrigt har också stor betydelse.

Jag ser enormt mycket fram emot att få delta i kampanjandet och jag har för avsikt att dela med mig av mina känslor och upplevelser. Vissa av mina inlägg kommer att få en ganska tydlig karaktär av beskrivning av valsystemet och andra tekniska och taktiska detaljer. Dessa kommer jag att i rubriken till inlägget notera som 'politik', medan övriga inlägg kommer att bestå mer av mina känslor kring valet och min resa, samt de upplevelser jag får vara med om. Eftersom upplevelserna egentligen börjar först när resan påbörjas, kommer närmaste tiden att bestå endast av 'politiska' poster och mina tankar och spekulationer, medan tiden för resan kommer att bestå huvudsakligen av upplevelser och känslor.

88 dagar kvar till valet, 75 dagar till planet lyfter mot Washington DC.