onsdag 20 juni 2018

Behörighet på Yrkesprogram

Den 19 juni hölls omröstningar i riksdagen. På ärendelistan stod bland annat Utbildningsutskottets betänkande 2017/18:UbU30, Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program.

Elever som idag läser ett yrkesprogram kan aktivt välja till kurser (svenska och engelska) under individuellt val, eller som utökat program, som gör att de får grundläggande behörighet till högskolestudier. Här går det förmodligen att göra större insatser för att våra elever ska vara fullt införstådda i det innan de gör sina programval och senare i samband med de individuella valen av kurser. På många håll har det dock varit svårt att lösa schematekniskt från skolors sida och många elever har valt att läsa andra kurser på sitt individuella val.

Regeringen föreslog nu att alla yrkesprogram skulle innehålla det som behövdes för en grundläggande behörighet, med möjlighet för eleven att välja bort dessa kurser och precis som idag få en yrkesexamen. I och med detta förslag skulle skolor från början planera för att lösa scheman och lärarbemanning och det vanliga skulle vara att även få en grundläggande behörighet till vidare studier.

Den utökade Alliansen (M,SD,C,L,KD) röstade dock ner detta förslag. Motivet är att de är rädda för att minska attraktiviteten hos yrkesprogrammen. Man kan tro sådant, men bättre vore att kolla statistik och forskning. Yrkesprogrammen gav behörighet fram till gymnasiereformen 2011 (signerad Jan Björklund (L)). Det fanns en långsam trend under åren närmast före denna reform där sökande ökade på högskoleförbederande programmen och minskade på yrkesprogrammen. Då gymnasiereformen infördes sker dock en drastisk förändring.

(Bild från SCB)

Betydligt färre har valt yrkesprogrammen sedan de inte längre gav behörighet till högre studier. Jag tror inte att vi skulle gå tillbaka till före 2011-fördelning om vi ger behörighet på yrkesprogrammen, men baserat på statistiken så torde det leda till ett större söktryck på yrkesprogrammen.

Använder vi SCB och tar en titt på hur förändringen ser ut sedan reformen baserat på elevers betyg i årskurs 9, föräldrars inkomst och utbildningsnivå blir bilden än tydligare. De med fjärdedelen högsta betyg i årskurs 9 har minskat sökandet till yrkesprogram med 63%, mot den fjärdedel med de lägsta betygen som minskat sökandet med endast 7%. (Statistiken från SCB)

Yrkesprogrammen och i förlängningen våra företag, går miste om mängder med elever och arbetskraft, för eleverna vet hur viktigt det är att kunna läsa vidare i framtiden. Tiden är förbi där man satte sig vid en maskin och arbetade med den till pensionen. En stor andel av de som utbildar sig till ett yrke idag, kommer att vilja eller behöva vidareutbilda sig eller byta yrke. Att då sakna behörighet och få lov att börja med att läsa in denna, även om möjligheten finns, lockar inte alls lika mycket som att få behörigheten direkt från gymnasiet.

Nu fanns chansen att utöka attraktiviteten hos yrkesprogrammen och därmed bidra till att få fram den arbetskraft som stora delar av det svenska näringslivet efterfrågar, men tyvärr ville en majoritet av Sveriges Riksdag fortsätta att utarma våra yrkesprogram.

Mitt fokus ligger på eleverna och att ge dem de bästa möjligheterna. Den här gången sammanfaller det med näringslivets intressen och även om reformen föll idag, så kommer det snart en ny mandatperiod och jag kommer att fortsätta arbetet för att uppvärdera våra yrkesprogram.

torsdag 14 juni 2018

Valet närmar sig och övertrampen börjar

Eleverna har nog med press på sig idag som det är och att ha ett parti som kallar dem misslyckade om de "bara" får godkänt i matte lär inte minska den pressen. ..jag kommer inte att se ner på de elever som får godkänt, så som Liberalerna tycks göra.



Det märks på många håll att det närmar sig val. Jag är förstås på "insidan" av det mer än många andra, då jag har rollen som biträdande valledare i Kristinehamns Arbetarekommun. Och större än så, jag kandiderar åter till en politisk position; jag är Socialdemokraternas kandidat till ordförande i Skolnämnden. Det är de frågorna som ryms under skolnämndens paraply som intresserar mig allra mest och som jag spenderat överlägset mest tid med. Jag ser verkligen fram emot att aktivt få arbeta med de frågorna i nämnden igen.





Det är fler som är ute efter makten i Kristinehamn och redan nu tycker jag att vissa utspel gått över gränsen för vad jag är beredd att tyst acceptera. Liberalerna delade följande bild på sin facebooksida i veckan innan skolavslutningen:




Jag förstår att de bara är ute efter att klaga på den politiska ledningen och det förvånar mig inte det minsta. Men när de skriver att varannan elev "misslyckas" med matten, samtidigt som det de menar är att hälften av eleverna har betyget E eller F, där majoriteten har E som är ett godkänt betyg, så funderar jag på vad Liberalerna håller på med. Att säga att elever misslyckats när de får ett godkänt betyg i matte? Vet inte Liberalerna att E är ett godkänt betyg, motsvarande gamla tiders 3a, eller lite mindre gamla tiders G? Är Liberalerna medvetna om att det var deras egen partiledare som införde detta betygssystem?


Eric Hesselius, Liberalernas man i Skolnämnden, försvarar sitt uttalande på facebook med att ambitionen måste vara högre än att eleverna ska få godkänt. Jag motsätter mig inte på något vis högre ambitioner, men inga som helst ambitioner duger som ursäkt för att säga att elever misslyckats.


Kollar vi dessutom bakåt, så ser vi att läsåret 2009/2010, de senaste året då Liberalerna var vid makten i Kristinehamn, hade 61% av eleverna ett godkänt betyg i matte, samt ytterligare 7,3% som inte hade godkänt betyg. Liberalerna kan säkert räkna ut att detta är långt över hälften av eleverna som gick ut då som hade motsvarande dagens E eller lägre. Kanske var ambitionsnivån högre hos Liberalerna då också, men det var resultatet de åstadkom.





Eleverna har nog med press på sig idag som det är och att ha ett parti som kallar dem misslyckade om de "bara" får godkänt i matte lär inte minska den pressen. Jag lär väl få svar på detta att jag saknar ambition för ungdomarna om jag "nöjer mig" med att de får godkänt. Jag ser gärna att alla elever får toppbetyg i alla ämnen, men jag kommer inte att se ner på de elever som får godkänt, så som Liberalerna tycks göra.





Ambitioner för skolan har jag och jag ska kämpa varje dag för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för att alla elever i första hand ska nå de nationella målen och sina personliga mål och att möjlighet finns att från den basen nå hur långt som helst.