Under tiden sedan jag kom hit har fokus framförallt legat på att få tag på fler volontärer som kunde knacka dörr i helgen. Nu var helgen här och dörrknackningen stod på agendan. Under veckan har vi varit flera team på plats i samma lokaler för att samarbeta, men nu flyttade vi ut till respektive område. Jag smet dock ifrån den inledande arbetet för att göra något som jag tycker är bra kampanjande. Jag var med i en löpningstävling, 5 km "on the streets of Philadelphia" iförd Hillary-t-shirt. Det blev till att lämna huset där jag bor ett bra tag innan solen letade sig upp, för en promenad och en tågresa in till stan. Starten på tävlingen var på universitetsområdet (UPenn, ett av Ivy League-universiteten) och vi sprang en fin bana kring området, på vissa ställen med riktigt fin utsikt mot några riktigt höga byggnader. Jag fick lite extra hejarop av några längs vägen för min t-shirt och pratade med några personer efter loppet om valet.
Jo, loppet gick också bra, jag vann min ålderskategori, 16e totalt och nia totalt på resultatlistan som inte inkluderar de som studerar på universitet. Och tiden var 20 sekunder bättre än målet jag satte upp.
Väl på plats i lokalen fick jag börja med att vara med och leverera ett dörrknackarpaket till en volontärs hem. Vi hade dock glömt några saker och den som var ansvarig för ett område tyckte inte att han hade tid att åka, så han kastade över nycklarna till mig för en ytterligare tur till volontären. Det är inte särskilt stor skillnad att köra bil här jämfört med Sverige, men vägarna är rätt rejält tilltagna, trafiken är ganska intensiv och jag har inte varit i alla områden så mycket än att jag hittar överallt. Allt det gör att jag tycker det är jättekul att köra. Visst, jag kör bil hemma i stort sett dagligen, men det är lite speciellt att köra här.
Vi var välbemannade på kontoret, så vi gjorde bedömningen att jag gjorde större nytta genom att knacka dörr än att hänga på kontoret. Jag var ute och gick två dörrknackningspass. På första var nästan ingen hemma och på andra var det riktigt bra utdelning. Jag var i ett relativt fattigt område och vissa av husen var sorgligt nedgågna. Det värsta var på ett ställe där det verkade som att mamman till två små barn verkade vara kraftigt drogpåverkad. Ett sådant fall hade säkerligen rapporterats till socialen i Sverige, här verkade det inte finnas några direkta rutiner för det, det rapporteras uppåt, så får vi se vad som händer.
Det bästa var på sista gatan där jag var, där några yngre barn var ute och lekte och cyklade. Gissningsvis såg de mitt Hillary-material och de cyklade fram och tillbaka på gatan och körde som en ramsa med "Vilka gillar Hillary Clinton - Det gör vi". Att få ha dessa barn som hejaklack gjorde otroligt mycket för energin och intresset. Allt borde ha en egen hejaklack varje gång.
Det är ett fantastiskt gäng unga människor som samlats kring kontoret där jag är och jag är så glad att jag får hänga med dem. Kommunen/countyt vi är i betraktas av många här som ett av de allra viktigaste områdena. Det är väldigt jämnt och varje röst kan spela roll. Att få vara med om det är en upplevelse klart utöver det vanliga. Och imorrn, med start ganska tidigt, kör vi igen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar